Våren

Solen strålar in genom fönstret, lockar mig att gå ut i den kyliga luften utanför. Det är inte så skönt som man trodde. Fast med full cykelmundering på, så är det ju inga problem med kylan. Fast har ju lovat mig själv att vänta till efter Vasaloppet. För efter det spinning passet så orkar jag oftast inte med att cykla inomhus längre. Utesäsongen börjar i år den 7/3 då har jag trampat mig ordentligt trött framför dumburken. Tittat på när dom gör upp om vem som ska få kransen runt halsen detta år. 9 mil mellan Sälen och Mora, en klassiker som få andra lopp. Har prövat på det själv och det är bland det jobbigaste jag gjort. Dåligt tränad och dåligt före till det, kunde ju inte bli annat än en lång plåga. Fast känslan på upploppet lika oslagbar som efter Vätternrundan. Glömmer aldrig den sista milen då känslorna kommer, då man insett att snart har man klarat av den utmaning man utsatt sig för. Fast just på cykel får jag en liknande känsla då jag uppnår små mål jag sätt upp för mig själv och belåtet kan se att all träning har gjort sitt för att nå det målet. När solen lyser in så vill man bara ut på hojen för att få till det där första passet så säsongen är igång igen, längtar! Men först 9 mil att se, på spinninghojen i Basementgym.

Dagens olika hjärtfrekvenser

Så kan känslorna vara då man har bestämt sig att vara inne och solen strålar utanför, men kvicksilvret visade inte på så många grader ändå. Började dagens källarövning med lite Youtube och cykling uppför berget Col de la Madone, som är en härlig video att se på medan man trampar själv. Körde lite efter tempot på videon så det blev lite svettigt idag. Efter den 62 minuter långa filmen avslutade jag passet med 8x40/20, vilket körde upp pulsen på rött och benen blev till gelé ordentligt. 70 minuter in på träningskontot idag. Nu ett dygnspass på jobbet på det, underbart!

Stravas version på samma sak.

Benen känns annars bättre och bättre och jag börjar se fram mot nästa söndag med skräckblandad förtjusning. Vet ju hur jobbigt det brukar vara att trampa under Vasaloppet men inte kan man bryta en tradition bara sådär för att det är lite jobbigt. Så det blir att ta fram blåbärssoppan och släta bullar och bara kötta på under den tid det tar för första åkaren att ta sig i mål.

Innan start i fjol

På upploppet tog man ut sig lite extra