Vurpa och mitella

Efter en härlig dag och kväll så var oturen framme, då dottern och jag skulle cykla hem från Klinta efter båtfärd och gofika hos vänner. Vi krockade oturligt ihop och föll som furor till asfalten. Edith klarade sig undan med blåmärken och stukade fingrar och en del skrapsår. Själv så kände jag direkt då jag slog i backen med axeln först att det tog illa och något gick sönder. Hjälmen tog emot smällen från asfalten som tur var annars hade det nog inte varit lika "trevlig" utgång. Fast då struntade man ju i sig själv och hjälpte Edith tills verkligheten kom ikapp och jag var nära att svimma. Satte mig i diket och ringde till frugan efter transport till sjukan. Väl i bilen kom smärtan och jag var på väg att slockna igen och svettades floder. (Tack Adam och Petra för all hjälp)

Båtturen innan olyckan var riktigt nice.

På sjukan konstaterade man som jag befarat att det var fraktur på nyckelbenet. Mitella och smärtstillande sedan var det bara att åka hem och försöka sova, vilket gick så där. Missade VM fotbollen som var inplanerad men den var ju inte så spännande ändå ;-)
Tur att TDF har dragit igång så man har lite att tröst se på när jag inte kan cykla själv.
PS. Cyklarna klarade sig förvånansvärt bra.