Alvartrampen blev en kamp mot vinden

En något försenad racerapport. Det var lite mulet och rejält mulet när jag vakande för frukost på lördagsmorgonen. Blev klar i god tid med lastning av cykel och i packning av cykelkläder och penaler jag skulle ha med mig. Adam var nästan klar då jag kom ner till honom för ilastning och sedan vidare färd mot Färjestaden. Det småregnade lite på vägen ner och vädret så ju inte så lovande ut när vi kom till startområdet. Dimma i Kalmarsund och lite gråkallt i den tilltagande vinden. Fast regnet hade upphört. Dom sista förberedelserna innan start och lite toabesök på det så stod vi och väntade i startfållan. Cirka 200 var anmälda till dom två olika sträckorna med störst antal på den långa rundan på 10 mil.

Här står vi och väntar på start, bild från Tomas Larsson.

Starten gick och vi kom iväg i andra startgrupp. Den sprack upp direkt och vi hamnade ganska ensamma nästan från början men i den härliga medvinden så rullade vi på ganska bra. Det kom några korta skurar på vår väg ner mot Degerhamn. Vi var pigga och ganska fräscha innan backen upp vid Degerhamn. En rejält stigning för att vara här på den platta ön. Så fick vi smaka på den härliga vinden ordentligt för första gången på Torngårdsvägen. En härlig kantvind och nu hade vi sällskap av ett gäng som kommit ikapp oss. Fast jag fick minimalt med draghjälp över till östrasidan men det bet ganska bra och benen var pigga. När vi kommit över till Torngård så svängde vi norrut och nu fick vi vinden nästan rakt emot och i det öppna landskapet blåste det rejält och vi kämpade oss upp till depån i Seby. Lite kaffe och bulle plus en del saft så var men laddad igen för att fortsätta.

En svettig Adam efter målgång

-vinden var nästan brutal bitvis och Adam och jag var ensamma igen och vi växelkörde i motvinden så vi fick lite vila en stund. Hade nu krampkänning i vaderna under långa stunder men inte så att det nöp till ordentligt och jag lyckades stretcha ut det värsta. Adam fick nu en rejäl dipp och vi sänkte tempot lite men han återhämtade sig inte helt utan sa åt mig att ta mitt eget tempo till mål så skulle han komma efter. Hade nu piggnat till och vinden kändes inte så hopplös och strax var jag i Gårdby där man svänger av mot Färjestaden. Det gick bra fram till Ulleviskylten där jag fick en ordentlig svacka på någon kilometer men så fick jag syns på 2 cyklister som jag lyckats komma ikapp och nu växte hornen ut igen och energin kom åter och jag tog upp jakten. Kom i fatt och förbi och nu var det bara 5 km kvar till mål.

En ny sten till samlingen

Var rejält trött då jag kom till bilen och väntade på att Adam skulle komma i mål. Vilket han gjorde cirka 10 minuter senare och en svettigare människa har jag sällan sett. Han var nog lite överklädd men var nöjd och glad efter ha cyklat längre än han någonsin gjort i ett sträck. Vi njöt av målkorv och spädde på med en hamburgare innan vi åkte hem. Det var ett lyckat motionslopp väl genomarbetat och dom farliga partierna som funnits förr om åren var nu nästan helt borta. Var bara lite kaos när man skulle över vägen vi Almers i den täta trafiken. Tack för ett fint lopp och trevliga funktionärer.

Naturspaning: En kärrhök och en glada efter Mörbylånga. Örn i Gårdby annars var det mest fokus på vägen och andra cyklister. Grönt och vackert som vanligt på min ö.